Så hälsosamt och gammaldags i fjällen

Ulrika Wahlström, innovationsprojektedare och strategisk kommunikatör på IMCG, delar med sig av sina skidupplevelser från svenska fjällen och väljer att se stor förändringspotential i liftanläggningar i uppförsbacke. 

Hur kommer det sig att vi på fjällsemestern tyst accepterar en produkt som inte har utvecklats på över trettio år?

I vår vardag förväntar vi oss att produkter anpassas, uppgraderas och förändras över tid. Vem skulle idag köpa en Iphone 5 när det finns en 10:a? Hur kommer det sig då att vi på fjällsemestern tyst accepterar en produkt som inte har utvecklats på över trettio år? IMCG jobbar med företag som utvecklar innovationer i framkant. När jag ser en produkt som inte har utvecklats på över trettio år, men som nyttjas av en målgrupp som förväntar sig något bättre, ser jag att det måste till en förändringsresa.

IMCG hjälper organisationer att förflytta sig och anpassa affärsstrategier och medarbetare till ett samhälle i förändring. Vi skapar broar mellan de innovationer som företag erbjuder och marknaden som ännu inte är redo för att köpa eller ta emot morgondagens smarta lösningar. Här blir situationen omvänd.  Vi som är ute i backarna för att åka skidor är så redo för en smartare liftlösning medan de som driftar de svenska skidliftssystemen inte har helhetsanpassat sig till utvecklingen.

Svenska liftvärlden i uppförsbacke

Delar av svenska skidvärlden är förändringsbenägen. Vem kan idag tänka sig att åka utan hjälm eller med hårt hoppressade skidor? Alla vet ju numera att ett neonfärgat pannband inte skyddar huvudet särskilt bra från vare sig smällar eller kyla. Och vi tar åt oss av de senaste trenderna kring carvingteknik och lyssnar på Anja Pärsson när hon säger att vi ska hålla grundpositionen höftbrett avstånd mellan skidorna.

Döm av min förvåning när jag nu – år 2018 – är tvungen att åka ankarlift! En lift som såg exakt likadan ut när jag provade åka i tonåren. Det var för trettio år sedan. Att dela ankarlift med någon som är kortare eller tjockare än en själv skapar sådan obalans att det endast är med ett mycket envist sinne som man kan mäkta med att hålla sig upprätt hela vägen upp till en topp. Ankarliftar är dessutom utformade så att de gärna hakar fast sig i jackor, vilket försvårar avåkningen avsevärt. Ankarliftsfärden i ungdomsåren gjorde mig skidrädd och är en av anledningarna att jag i vuxen ålder, om jag nu måste åka skidor, håller mig till backar med sittlift.

En fjällvärld fylld av upplyftade möjligheter 

Istället för att bli irriterad på de gamla ankarliftarna kan man välja att se dem som en fantastisk möjlighet för det företag som kan erbjuda en kostnadsmässigt försvarbar uppgradering av denna förflyttningsklenod. Och det finns fler utvecklingspotential!

Lösningen är strålande enkel. Varför inte utrusta sittliften med solcellspanel som kan lagra energi för att värma upp sittunderlaget?  Av alla bilder på sociala media att döma, så är det alltid strålande sol i fjällen!

Alla som har åkt en sittlift i svenska fjällen vet att det är kallt om stussen att sitta på underlaget som erbjuds. Lösningen är strålande enkel. Varför inte utrusta sittliften med solcellspanel som kan lagra energi för att värma upp dynorna? Nu var det visserligen inte så mycket sol när jag var i fjällen, men det måste vara ett undantag från regeln. Av alla soliga fjällbilder på sociala media att döma, så hade och har alla andra solsken. Hela tiden!

I de EU-projekt som vi på IMCG jobbar med ligger fokus på innovation. Inte sällan rör projekten området energieffektivisering och innovationer som tillåter helt nya, smarta användningsområden av olika typer av förnyelsebar energi. Säkerligen finns det någon aktör som kan applicera sin energilösning till den svenska fjällvärlden!