Mobilitet

Klarar du dig utan parkeringsplats?

2021-06-03

Är det möjligt att minska p-talet, det vill säga antalet parkeringsplatser, och ändå ha nöjda invånare, företag och besökare? När en stad förtätas trycks parkeringsplatser bort – vilket skapar utrymme för nya mobilitetstjänster som underlättar för hållbart resande.

Antalet bilar i städerna ska minska för att kunna reducera koldioxidutsläpp, föroreningar och buller. En stad eller stadsdel med mindre biltrafik upplevs ofta som mer attraktiv.

– Att bygga parkeringsplatser under hus och byggnader är en möjlighet, men det är otroligt kostsamt. En fråga som ofta uppstår är vem som ska stå för kostnaden, säger Frida Barrett, innovationsprojektledare på IMCG.

Samhällsplanerare har länge eftersträvat förtätning av städer. Fördelarna med en tät stad är många. Den kan bidra till kortare transportsträckor för både människor och gods,  fler bostäder, bättre kollektivtrafikunderlag, ökad närhet till service och arbetsplatser. Men den har också sina nackdelar. Invånare i staden blir upprörda när deras parkeringsplatser försvinner. När det blir svårt att hitta parkeringsplats kan potentiella nya invånare bli tveksamma till att flytta till en bostad eller besöka en affär eller ett evenemang. Hur ska man klara vardagen, livet och verksamheten?

– För att lyckas att skapa en attraktiv stad och stadsdelar både för boende och besökare behöver man tänka till innan hus byggs och parkeringar tas bort. En lösning på problemet kan vara att inrätta mobilitetstjänster, säger Frida Barrett, innovationsprojektledare på IMCG.

Ett bra exempel är att bebygga ytor med stora befintliga markparkeringar. I samband med detta behöver dessa parkeringars funktion och roll för privat bilparkering ersättas och kompletteras med effektivt nyttjade ytor för mer hållbar mobilitet. Detta innebär att både befintliga och nytillkommande boendes mobilitetsbehov behöver omhändertas. Beslut om nya bostäder måste kunna fattas – med trygg förvissning om att mobiliteten för hela området är löst på ett bra sätt ur alla perspektiv.

Att inrätta mobilitetstjänster är ett utmärkt sätt som bland annat testats i projektet DenCity, läs mer om mobilitetslösningar där. Vi på IMCG kan stötta er i processen att ta fram affärsmodeller för mobilitetstjänster.

Vill du veta mer?

Kontakta Frida Barrett, Innovationsprojektledare: 0766 – 36 53 09

    Zonindelning

    Behovet av parkering varierar ofta inom kommunens tätorter. För att tydliggöra detta, delar kommunen ofta in staden och dess tätorter i olika zoner eller stadstyper. Parkeringstal sätts utifrån områdets närhet och tillgänglighet till centrum, kollektivtrafik, gång- och cykelbanor, övriga målpunkter med mera. Detta innebär att de centrala delarna kan få lägre parkeringstal än områden i utkanten av staden. Parkeringstalet varierar också beroende på vilken typ av bebyggelse som det planläggs för, det vill säga om det är flerbostadshus, villor, handel, skola, förskola eller olika typer av verksamheter.

    Miniminorm

    Miniminormen anger ett lägsta antal parkeringsplatser som byggherren måste anordna vid nyexploatering, vilket kan innebära att fastighetsägaren kan utöka antalet parkeringsplatser. Traditionellt har minimikravet varit den rådande riktlinjen i Sverige då detta var ett sätt för kommunen att garantera att fastighetsägaren uppfyllde sitt ansvar att anordna parkeringsplatser i ett nytt område. Vissa kommuner anser dock att miniminormen har lett till en överkapacitet vad gäller parkeringsplatser.

    Ett problem med miniminormer är att kostnaden för att anlägga parkeringsplatser byggs in i kostnaden för nyproduktionen och fördelas på alla boende, oavsett om de använder parkeringsplatsen eller inte.

    Många kommuner har börjat använda miniminorm för cykelparkeringar.

    Maximinorm

    Maximinorm anger ett högsta antal parkeringsplatser som byggherren får anordna vid nyexploatering. Detta kan vara användbart i områden med god tillgänglighet till kollektivtrafik, cykel- och gångvägar i centrumnära lägen samt vid stationsnära områden.

    Maximinorm används oftast för att begränsa antalet bilparkeringar i syfte att effektivisera markanvändningen och skapa en mer attraktiv stadsmiljö. Genom att anlägga färre bilparkeringar kan byggkostnaden minska. Det kan bidra till en lägre boendekostnad.

    Flexibla parkeringstal

    Eftersom varje fastighet är unik behöver parkeringstalet även hanteras därefter. Allt fler kommuner börjar använda sig av flexibla parkeringstal. Flexibla parkeringstal innebär att kommunen ger byggherren och fastighetsägaren möjlighet att påverka antalet parkeringsplatser som ska byggas i samband med uppförandet av ny bebyggelse. Kommunen kan tillåta färre bilparkeringsplatser än vad grundvärdet i parkeringspolicyn medger då byggherren väljer att tillhandahålla mobilitetsåtgärder som ökar de boendes och verksamheters mobilitet samtidigt som deras behov och intresse av att äga egen bil minskar. Lösningar på detta kan vara att i detaljplanen reglera för parkeringsplats för en bilpool och cykelparkering.*

    *Källa: Boverket, PBL kunskapsbank