Industriklivet och klimatklivet, vad är skillnaden?

För att Sverige ska bli klimatneutrala till 2045 sätter riksdagen tillsammans med EU in finansiella instrumentenen Klimatklivet och Industriklivet som ska öka omställningstakten. Men vad innebär de och vem kan söka vad? IMCG:s Johan Emanuel reder ut begreppen.

– Klimatklivet och Industriklivet är medel som kommer delvis från EU och delvis från Sverige för att öka takten i Sveriges omställning till fossilfritt. Medlen finns där för att ge både svensk industri och samhället en extra skjuts för att ställa om, säger Johan Emanuel, finansieringsexpert på IMCG.

Industriklivet – ställer om svensk industri

Industriklivet är ett finansiellt stödprogram som är kopplat till klimatbeslutet från Sveriges riksdag om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast från år 2045. Därefter ska Sverige uppnå negativa utsläpp.

– Här ligger fokus på innovation och industriföretag och är skräddarsytt för att möjliggöra utsläppsminskning inom svensk industri, säger Johan Emanuel.

Stöd i form av bidrag ges till förstudier, forsknings-, pilot- och demonstrationsprojekt. Programmet kan även göra investeringar inom tre områden där stödet bedöms kunna göra maximal nytta:

• Processindustrins utsläpp av växthusgaser
• Negativa utsläpp
• Strategiskt viktiga insatser inom industrin

Klimatklivet – för att hela samhället ska ställa om

Klimatklivet har en bredare målgrupp och vänder sig till företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige. Det är ett investeringsstöd som gör det möjligt för den sökande att satsa på fossilfri framtidsteknik och grön omställning. Klimatklivet ligger under Naturvårdsverket och har statligt tillskjutna medel tillsammans med medel från EU. Ett utmärkande drag för Klimatklivet är att de projekt som får medel tilldelade inte hade kunnat genomföras utan dessa specifika stöd.

– Här handlar det om att realisera projekt som är viktiga för svensk omställning, men som inte kan genomföras utan just Klimatklivet. Det kan handla om projekt med bredare miljöaspekt där det inte finns finansiella förutsättningar som det gör i industriella satsningar. Tanken bakom detta är att Naturvårdsverket vill öppna för alla satsningar som kan göra en skillnad för klimat och hållbarhet, säger Johan Emanuel på IMCG.

Myndigheterna är öppna för dialog

– Både Energimyndigheten och Naturvårdsverket är öppna för dialog om projekt vilket lägger skapar en bra grund inför ansökningsarbetet. Finansiärerna visar tydligt att de är inriktade på och vill stötta organisationer och projekt som arbetar i den här riktningen, säger Johan Emanuel.

Mindre krångel

En av fördelarna med ansökningar till dessa nationella finansieringsprogram är att ansökningsprocessen inte är lika omfattande som dem till EU-programmen. De behöver givetvis också bra och välskrivna underlag i form av handlingar och beräkningar, men inte i samma omfattning som exempelvis inom EU Horisont Europa.

– Vi har märkt att våra styrkor på IMCG med gedigen erfarenhet av framgångsrika ansökningar till EU-programmen är till stor nytta när vi hjälper kunder i dessa nationella program. Den erfarenheten vi har av komplexa EU-ansökningar är till stor hjälp för företag som söker till de nationella programmen, säger Johan Emanuel.