Digitala proffset Darja Isaksson faciliterar workshop om IoT och miljödata i Göteborg
2017-03-07
Hallå där Darja Isaksson, ledamot i regeringens Nationella innovationsråd och digital strateg, som leder workshopen den 8 mars med en av Sveriges åtta IoT-hubbar, LoV-IoT i Göteborg.
Vad händer på onsdag?
– Fokus för dagen är strategi för miljöövervakning och Internet of Things. Gruppens deltagare som har en spännande bredd och kunnande kommer bland annat att diskutera vilken nytta som kan skapas med miljödata för medborgare, för staden och för landet Sverige.
Vilka är dina förhoppningar med dagen?
– Eftersom vi har lyxen att ha såpass lång tid som en heldag tillsammans, hoppas jag att diskussionerna kommer att resultera i ett antal spetsiga förslag på hur man kan maximera nytta av det som just nu görs i Göteborg, men också i andra kommuner som är representerade.
Hur kan Sverige behålla sin plats på kartan inom innovation och digitalisering?
– Vi har styrkor i form av en digitalt väldigt mogen befolkning och en väl utbyggd infrastruktur på plats. Generellt tror jag också att vi som nation är ganska förändringsbenägen. Vår relativt höga tilltro till varandra och vårt gemensamma är en enorm tillgång. Men för att kunna dra större nytta av det, behöver vi nu ganska snabbt vänja oss vid att både tänka större (globalt) och investera i en del grundläggande förutsättningar där andra länder gått före. Vi är inte vana att tänka utanför våra organisations- och kommungränser, det behöver vi definitivt öva på.
På vilket sett bidrar digitaliseringen till ett mer hållbart samhälle?
– På många olika sätt, om vi använder den rätt. Exempelvis genom att effektivisera alltifrån transportflöden till energiförbrukning, men också genom att skapa helt nya möjligheter till transparens och dialog i samhället.
Hur påverkas, enligt dig, människors förmåga att förändra sitt beteende tack vare digitaliseringen?
– Jag tror egentligen att våra reaktioner på förändring till stor del präglas av hur evolutionen byggt oss. I grunden tror jag inte att digitaliseringen ändrar våra förmågor till ändrade beteenden. Däremot kan digitalisering både synliggöra information som är viktigt när vi fattar beslut i det stora och lilla, men också erbjuda tjänster som påverkar våra beteenden. Streamingtjänster som Netflix har fått oss att sluta planera vårt tv-tittande, som tidigare styrdes av tablåer. Exempelvis påverkar personaliserade reseplanerare våra faktiska resebeteenden. Idag handlar vi online med småföretagare på andra sidan jorden, via plattformar som Etsy. Det finns många exempel på hur digitala tjänster ger oss nya möjligheter och får oss att göra andra val i vardagen. På samma sätt kan vi designa tjänster som ger oss nya möjligheter och i förlängningen nya beteenden ifråga om alltifrån hälsa till lärande, miljöarbete och att vara aktiva deltagare i våra demokratiska processer.
Något du särskilt vill lyfta fram?
– Just nu vill jag framförallt lyfta fram behovet av att göra data och tjänster tillgängliga på ett bättre sätt. Varje spenderad krona behöver skala bättre i sin nytta. Det krävs för att skapa en bättre hemmamarknad för digitala tjänster och samtidigt hjälpa vår offentliga sektor att fungera bra även framåt. För att lyckas med det krävs både verksamhetsutveckling och fokus på vad jag kallar ”information som infrastruktur”. Data behöver kunna flöda mellan en bred flora av system och aktörer. För det behövs gemensamma processer, utpekade ansvar och investeringar. Där har vi tappat mark, vilket skadar vår förmåga att använda digitalisering till en mera hållbar välfärd och framgångsrika bolag. Men viktigast av allt tror jag är hur vi skapar incitament och förutsättningar för oss alla, som individer och organisationer, att hänga med i utvecklingen och bidra åt ett håll som ökar hållbarheten i samhället.